PM inför mötet på regeringskansliet 2023-02-21  

       Problemformulering i sammandrag

  • Sverige har brist på bostäder och byggandet minskar. Detta gäller i hög grad mindre orter på landsbygden.

  • Samtidigt är det nödvändigt med ett visst mått av nyproduktion på dessa orter för att de inte skall dö ut i takt med en åldrande befolkning.

  • Våra landsbygdssamhällen har förlorat en halv generation (15-30 år).

  • Inflyttning av yngre barnfamiljer är ett måste för att kunna bibehålla ett rimligt mått av service (dagligvaror, skolor, kommunikationer etc.)

Bakgrund

1                    Nyproduktion av friliggande småhus (som är det traditionella valet för familjer som vill flytta ut på landet) står inte längre till buds. Det blir för dyrt, pantvärdet står inte i paritet med produktionskostnaden och banken säger oftast nej (ibland med uppmaningen att bygga i stan i stället).

2                    Nyproduktion av hyreslägenheter i korta serier (10 – 15 lägenheter) är ointressant för kommersiella byggföretag, i all synnerhet på landsbygden. Allmännyttan saknar också intresse, dels på grund av höga produktionskostnader, dels därför att det är kostsamt att förvalta små enheter på stort avstånd från centralorten. Ägardirektiv är inte sällan ett hinder.

3                    Stavsjömodellen. Kiladalens Utveckling AB (svb) är ett ”allmänt nyttigt bolag” som ägs av de boende på orten (över 120 lokala aktieägare utan privata vinstintressen) Genom att bygga moderna, marknära lägenheter, 60 – 70 kvm med låg hyra, erbjuds ett alternativ för äldre som vill lämna en större, tungarbetad villa på 120 – 140 kvm. När det huset kommer ut på marknaden är det överkomligt för den unga barnfamiljen och det har skapats en positiv flyttkedja. Ett äldre par flyttar till lägenhet, en yngre familj, 3 – 4 personer flyttar in i huset. Orten har fått ett befolkningstillskott som underlag för kommersiell och offentlig service.

Investeringsvärdet

  1. Bostadsbeståndet uttryckt i kvm fördubblas. Vi bygger 60 kvm och får ”tillbaka” ut på marknaden 120 kvm. Eller vi bygger 70 och får tillbaka 140 kvm. Mycket bra utväxling på insatt kapital.

  2. Befintlig infrastruktur underhålls och utvecklas i stället för att erodera.

  3. Befolkningsbalansen som är en förutsättning för service återställs.

Bevisat

Detta är inte ett teoretiskt resonemang. Vi har gjort den här resan.

  • Vi har byggt lägenheterna.
  • Vi har noll vakans.
  • Hyresnivån ligger 20 – 30% under kommunens allmännyttiga bolag.
  • Vi har skapat flyttkedjan. Underlaget för landsbygdsskolan har förbättrats.
  • Vi har lyckats få en befolkningstillväxt på en avflyttningsort.
  • Villor har byggts i tillägg sedan samhällets attraktionskraft ökat.
  • Resultatet har vänt, stabiliserat och ökat fastighetsvärdena på orten.
  • Skatteunderlaget har ökat i kommunen.
  • Hemtjänsten har fått bättre arbetsmiljö och behovet av institutionsboende minskat.
  •  

Investeringsstödet kritiskt

En förutsättning för den resan har varit investeringsstödet. Vi hävdar att det har varit ett billigt och effektivt sätt att åstadkomma landsbygdsutveckling. Samtidigt förstår vi tveksamheten inför denna stödform sedan den i hög grad riktats mot expansiva storstadsområden och tätortsområden i mellanstora städer där man kan ha andra motiv (bostadssociala).

Ett riktat investeringsstöd som inte kan missbrukas är en INVESTERING I SAMHÄLLET och en ÅTERBALANSERING av en landsbygd för att SERVICE SKA BIBEHÅLLAS med marknadskrafter i stället för samhällsinsatser som är alternativet.

Sett från Landsbygds- och bostadsdepartementets utgångspunkt borde det vara möjligt att skapa en riktad stödform, gärna med annat namn, som ger samma effekt för landsbygden och dess mindre orter. Varje dag är en förlorad dag som kostar landet. Vi bidrar gärna med våra erfarenheter.                                                

Stavsjö           2023-02-16

Larz Johansson                   Gunnar Casserstedt